gipsavgjutning

2013-07-31 | 18:22:46


Idag var vi hem till Hallstahammar och min syster för att få hjälp med att göra gipsavgjutning av Lucas hand och fot. Jag fick ramen av min andra syster och tycker det blev himla fint. Bilden tog jag också idag då jag ville att den skulle stämma överens med storleken på handen och foten. Så kul att ha kvar avtryck på hur liten han faktiskt är just nu. Det lär man ju glömma bort med tiden.
 
 

Att amma

2013-07-30 | 13:57:28


Under graviditeten frågade min barnmorska mig om jag hade tänkt att amma mitt barn. Självklart svarade jag, om det funkar så. Jag tyckte att jag fick mycket information om amning och hur man får igång amningen. För det är så självklart för många att amningen bara ska fungera från start. Det är ju det naturliga sättet att mata sitt barn. Barnet vet vad den ska göra och mjölken rinner till. Sen är det bara att köra. Eller?
 
Jag trodde det funkade så. Men det gör det inte. Av olika anledningar så finns det dom som inte kan amma, som inte har tillräckligt med mjölk, som inte får till tekniken eller av andra anledningar får kämpa med amningen. 
 
Då jag blev snittad så väntade man till andra dagen innan vi började prova amma. Jag frågade flera gånger om vi inte skulle prova amma, men fick till svar att han hade reserver så det räckte första dygnet. På tredje dagen på BB så vägdes Lucas och han hade då gått ner 500gram, vilket är för mycket. Vi hade inte kommit igång med amningen ordentligt då. Han tog inte bröstet så jag fick använda en amningsnapp för att göra det lättare för honom. Vilket funkade. Men det krävs också mjölk för att kunna ge han det han behöver. Vi fick börja med ersättning som tillägg och amma varannan timme. Det blev en väldigt lång natt och det kändes som om jag inte gjorde annat än att amma. Men han gick upp igen och vi fick åka hem dagen därpå. 
 
När vi kom hem skulle vi fortsätta med ersättning och två dagar senare åkte vi in på återbesök för vägning igen för att se om han hade gått upp mer. Det hade han och vi fick rådet att trappa ner på ersättningen, vi fick även en ny tid två dagar senare. Men när vi trappade ner på ersättningen gick han ner i vikt igen så det var bara att börja med ersättningen igen. Nu har han gått upp fint i vikt igen och jag började tänka tanken på att kunna helamma. Men som med allt annat så blir det inte riktigt som jag tänkt mig. Lucas blir inte nöjd med bara bröstmjölk. Jag vet inte varför. Kanske har jag inte tillräckligt med mjölk eller så är den inte tillräckligt fet. Så vi fortsätter ge ersättning efter amning för att få en nöjd bebis. 
 
Jag hade önskat att fler pratade högt om när amningen inte fungerar. För många skäms när man inte kan amma men gärna vill. Jag känner mig som en dålig mamma och klandrar mig själv. Men det finns inget man kan göra åt det. Ibland funkar det helt enkelt inte. Och det är helt okej. 
 
 

En dag i Linköping

2013-07-29 | 19:00:09


I lördags var jag till Linköping för att fota bröllop. Det kändes som evigheter sen och jag var nog lite nervös innan jag väl började fota. Paret är två helt fantastiska människor och gjorde hela fotograferingen så rolig och avslappnad. Med mig hade jag även Louise som packåsna och andre fotograf. Louise agerade min högra hand och utan henne hade det inte alls gått lika bra då jag inte får bära så tungt efter kejsarsnittet. Nu fick hon dra det tyngsta lasset men det gjorde hon med ett leende på läpparna.
 
Tusen tack Louise för din ovärderliga hjälp!
 
 

Barnakuten

2013-07-28 | 17:44:01


Idag har vi spenderat fyra timmar på barnakuten då Lucas var förstoppad. Något som jag och Larsa misstänkt några dagar då han inte bajsat på över en vecka. Det var så jobbigt att se honom skrika sig röd av smärta. Men tillslut släppte det och vi kunde åka hem med en utmattad Lucas. Charlie la sig direkt bredvid Lucas och tog hand om honom. Nu har han ätit och somnat om igen i mitt knä. Mitt lilla hjärta.


3 veckor

2013-07-26 | 10:38:35


Idag har Lucas varit hos oss i tre veckor. Snart en månad. Det känns som om vi inte gör annat än att byta blöjjor, amma, trösta och sova. Man har lärt sig att leva på lite sömn, lite mat och mycket kärlek. Galet hur en så liten människa kan styra ens liv så mycket. Han har oss verkligen lindat kring sitt finger.
 
 

mys med mormor

2013-07-24 | 16:28:22


Under förmiddagen idag fick Lucas besök av sin mormor. Han sov när hon kom men slog upp ögonen en liten stund innan hon åkte för att säga hej och kramas lite. Vi har även haft hembesök från BVC idag och jag frågade lite om kolik och gaser i magen då Lucas har varit otröstlig till och från och bara skriker tills han blir helt röd i ansiktet och alldeles utmattad.
 
Men hon trodde inte det var kolik utan mest gaser i magen då han inte skrek under så lång tid och inte på samma tider. Så vi har börjat ge honom magdroppar och minifom som ska hjälpa mot gaser och hittills verkar det lugna honom i alla fall. Idag har han varit hur lugn som helst, så hoppas det fortsätter så. Han hade även gått upp väldigt bra i vikt och väger nu mer än vid födseln så nu kan vi börja skippa ersättningen då det även kan vara den som varit boven i dramat.
 

Njut!

2013-07-23 | 12:37:25


Ett återkommande ord som vi får höra ofta näst efter "grattis" är att vi ska passa på att njuta av den här första tiden. Visst. Vi är lyckligt lottade som har fått en så fin kille, som är frisk och har tio tår och tio fingrar. Och vad vi älskar honom. Men trots det är det lite svårt att njuta när han skriker i timmar, när man själv inte har sovit mer än tre timmar. Då handlar det mer om att överleva. Men misstolka inte, vi njuter. När Lucas sover eller de stunder han är nöjd. Det är tur han är så söt för då glömmer man bort allt skrik ganska snabbt. Men jag skulle inte byta bort vårt nya liv för allt i världen. Att se in i Lucas ögon gör allt så värt det.


älskade unge

2013-07-21 | 14:18:48


Det kanske inte kommer som en överraskning att Lucas får vara modell framför min kamera ganska ofta. Däremot hinner jag inte lägga upp alla bilder som jag tar. Så jag passar på nu medans Lucas sover i bärselen. Den här togs för en vecka sen och är en av mina favoriter. Tänk att det var just du som låg i min mage. Älskade Lucas.
 

Första badet

2013-07-20 | 17:12:11


Idag har Lucas badat för första gången och han var helt lugn under hela badet. Så det verkar som om han gillar att bada. Dock var det inte lika kul när han kom upp från badet och det blev lite kallt. Men man kan ju inte vara glad jämt. 
 
 

3 år

2013-07-19 | 17:07:30


Idag blir våra fina katter Wilma och Fred 3 år. Grattis på födelsedagen!
 

Dagarna på BB

2013-07-18 | 14:18:22


Vi var kvar på BB i fyra dagar. 
 
Jag kände mig väldigt handikappad efter snittet, hade nålar och slangar lite här och var och första gången jag skulle ställa mig upp igen var ett helvete av ren smärta. Att jag sedan fick en förkylning och hosta gjorde inte smärtan bättre. Jag kunde inte böja mig, inte gå ordentligt, det gjorde ont när Lucas låg på min mage. Det var så frustrerande att bara ligga där och se på när Larsa fick göra allt annat. Han fick lära mig byta blöja. Jag vet inte vad jag hade gjort om inte han varit med. 
 
Jag var också väldigt blek så fick order att vila, dricka mycket och ta emot två påsar blod för att få upp värdena som var lite låga. Dagarna gick väldigt långsamt på BB, vi sov mest. På tredje dagen när vi kände att vi kunde åka hem så skulle Lucas vägas och undersökas, det visade sig att han gått ner lite för mycket i vikt så vi fick lov att stanna kvar en natt till i alla fall och börja med ersättning för att se om det gjorde att han gick upp igen. Resten av den dagen och natten kändes det som om vi inte gjorde annat än att amma och ge ersättning då han skulle ha mat varannan timme. Men det lönade sig. Lucas gick upp i vikt igen och vi kunde åka hem på fjärde dagen.
 
Larsa fick bära väskorna och jag tog Lucas i famnen och så gick vi sakta ut från sjukhuset. Det var så overkligt. Skulle vi åka hem nu. Ingen klocka att ringa på när vi behövde hjälp? Skulle den här lilla människan följa med oss hem? Men så fort vi kom hem har jag bara blivit piggare och fått mer energi och vi kommer in i rollerna som föräldrar mer och mer. 
 
Personalen på BB var fantastiska och gav oss en väldigt bra start på vårt nya familjeliv.
 

När Lucas kom till världen

2013-07-17 | 11:51:21


Natten till torsdagen 4/7 kl: 03:00 vaknade jag av att värkarna satte igång. Trodde först det var sammandragningar men när dom återkom och var starkare så började jag klocka dom "utifall att". Det blev inte så mycket mer sömn den natten och klockan 06:00 ringde jag förlossningen då värkarna kom med allt från 3-10 minuters mellanrum. Dom tyckte jag kunde stanna hemma ett tag till. Jag ringde då till min mamma och berättade att det var på gång och hon tyckte jag skulle ta ett bad. Vilket jag också gjorde medans älsklingen klockade värkarna. Det hjälpte lite och det kändes ganska skönt med värmande för ryggen och magen.
 
Värkarna fortsatte vara oregelbundna under dagen och jag försökte tänka på annat och stanna hemma så länge jag orkade med att andas igenom dom. På torsdagskvällen fick jag dock nog, värkarna var fortfarande oregelbundna men jag hade så ont att jag inte orkade längre. Så ringde först min pappa som kunde komma till oss och ta hand om djuren och sedan ringde jag till förlossningen som tyckte att jag kunde komma in. Då kände jag att värkarna snabbt blev starkare och jag ville bara gråta. Vi tog oss in till förlossningen och var där ca 18:00 tack och lov ligger sjukhuset bara några minuter bort från oss och så blev jag undersökt. Samtidigt gick vattnet och jag fick veta att jag var öppen 4cm. Det kändes skönt, vi skulle inte bli hemskickade i alla fall och jag tänkte att vi skulle få träffa vår bebis samma kväll eller i alla fall under natten.
 
 
Men lillskrutten ville annat såklart. Envis som den har varit under hela graviditeten. Jag fick lustgas och kunde andas igenom värkarna väldigt bra med den. Fram till klockan 01:00 natten till fredag 5/7 blev jag undersökt några gånger men var fortfararande bara öppen 4cm och värkarna fortfarande oregelbundna. Då ville jag bara gråta då värkarna var så intensiva att lustgasen inte hjälpte. Så jag bestämde mig för att prova epidural och fick även värkstimulerande dropp och morfin. Epiduralen gjorde att vi fick sova några timmar. Klockan 06:00 vaknade jag och kände mig ganska utmattad. Värkarna var väldigt täta men tack vare epiduralen kändes dom knappt. Jag blev undersökt och inget nytt hade hänt. Det var väldigt frustrerande att höra att det inte gick framåt. Men så på fredag eftermiddag 14:00 så var jag äntligen öppen 9cm. Det kändes som en frihet, nu var det nära! Trodde jag...
 
 
Lillskrutten ville fortfarande något annat och klockan 16:00 avtog värkarna helt. Jag hade dock öppnat mig helt, äntligen, men det fanns inga värkar att krysta fram bebisen med som låg för högt upp i bäckenet fortfarande. Jag kände mig misslyckad. Men barnmorskan var så himla stöttande och förklarade att det inte var något jag kunde hjälpa, jag var helt enkelt värksvag. Så det planerades för ett kejsarsnitt. Jag skulle ändå få vara vaken under ingreppet och det kändes skönt. Jag blev väl informerad av narkosläkaren och av läkaren som skulle genomföra snittet om hur allt skulle gå till. Så jag kände att jag var i trygga händer. Och med älsklingen vid min sida kändes allt bara skönt att snart var det över, snart skulle bebis vara här hos oss.
 
 
Men epiduralen hade börjat sluta värka och man ville inte sätta in på nytt så det enda som fanns kvar var att söva mig under ingreppet. Och älsklingen fick då inte vara i samma rum. Jag var helt utmattad och kände att det kvittade, det kunde ju vara skönt att få sova lite. 
 
När jag vaknade kände jag att jag hade slangar i munnen och det stod läkare, barnskötare och narkosläkare runt omkring mig och hjälpte mig att få ut slangarna. Det kändes som om jag bara hade sovit i några få minuter och jag hörde barnmorskan säga "här var det någon som vaknade snabbt". Jag frågade direkt vad det blev för kön men det tyckte dom jag kunde få se själv och så rullade dom in mig i vårt förlossningsrum igen där jag fick se älsklingen sitta med en liten bebis på bröstet och ha världens största leende på läpparna. Det är mitt absolut bästa minne från hela förlossningen. Att få se vårt barn i famnen på min sambo var helt underbart. Jag frågade honom var det var för något och fick till svar att det var en liten kille. Jag lyste upp som en sol och ville direkt hålla honom vilket jag också fick innan dom rullade mig vidare till uppvaket där jag fick ligga en timme innan jag till slut fick komma till BB och förenas med min lilla familj igen. Det var en galen känsla. Var jag mamma nu? Är det verkligen mitt barn som ligger där? Har vi blivit föräldrar på riktigt nu?
 
Svaren på alla frågorna var detsamma. "Ja"
 
 

Kvällspromenad

2013-07-16 | 20:12:57


Ikväll tog jag med mig Charlie på en kvällspromenad bara han och jag. Det var himla skönt att komma ut en sväng och bara njuta av sommarvädret. Förhoppningsvis tar det inte lång tid innan vi kan ge oss ut och springa lite.


mammas hjärta

2013-07-15 | 16:40:54


Dagarna går in i varandra, natt blir dag, dag blir natt. Skönhetssömnen är endast ett minne nuförtiden. Skrik och lugna stunder avlöser varandra med jämna mellanrum. Jag kommer även på mig själv med att bara stirra mig blind på den underbara lilla människa som vi har skapat. Är det på riktigt? Är han verkligen vår son? Det ser så himla fridfullt ut när han ligger och sover så hjärtat smälter. Underbara Lucas. Vad vi älskar dig.
 
 
 
 
 
 
 

Dagen på instagram

2013-07-14 | 16:18:50


Idag slog Lucas upp sina ögon 04:15 och ville inte somna om förrän han fick amma tre gånger plus ersättning och gnälla lite först. Det låg en utslagen mamma på soffan sen. Nu på eftermiddagen har han sovit en längre stund så vi passade på att gå en promenad hela familjen. Som jag har längtat efter just dessa promenader.


8 dagar gammal

2013-07-13 | 15:56:47


Idag försökte jag mig på att ta lite bilder på mitt hjärta. Men självklart valde jag den dagen då han absolut inte ville sova utan bara vara nära hela tiden. Igår sov han dock i princip hela dagen med undantag för matpauser. Skulle passat på då istället. Men men, några bilder fick jag ändå. Just nu sover han i bärselen och jag har inte hjärta att lägga ifrån mig honom, utifall att han vaknar igen. Får göra ett nytt försök en annan dag. 
 
Tänk att idag är du 8 dagar gammal. Lilla älskade Lucas.
 

Första vagnpromenaden

2013-07-12 | 16:16:38


Idag invigde vi vagnen på en promenad, en kort visserligen men det var himla skönt att komma ut och få lite sol på sig. Det går fortfarande lite långsamt för mig att gå, men sakta men säkert återhämtar jag mig för varje dag. Lucas tycker nog att vagnen är helt okej, han somnade inom fem minuter. Vi hade även besök utav min bästa vän som hängde med på promenaden och så satt vi en stund och hängde i gräset.
 

Finbesök

2013-07-11 | 19:31:14


Ikväll har Lucas fått träffa tre av sina mostrar och två kusiner. Han fick självklart all uppmärksamhet och mådde gott av det. Förutom pussar, gos och kramar så fick han även kläder och två paket blöjjor, vilket vi har insett kommer gå åt ganska snabbt.
 
 

Sista veckorna med magen

2013-07-10 | 13:47:08


Sista veckorna med magen var nog de längsta veckorna någonsin. Det var tungt och varmt. Samtidigt som jag var så sjukt rastlös och gjorde nog inget annat än att baka och gick på promenader. Nu känns den där magen så så avlägsen. Även om sista dagarna på övertid var frustrerande så är jag glad att det inte gick längre än 4 dagar över tiden. Nu har vi vår lillskrutt här hos oss. Som för närvarande ligger i sin vagga bredvid mig och sover. Tänk vad snabbt man glömmer allt det andra.
 
 

Lucas Lars Eriksson

2013-07-09 | 18:14:59


Idag fick vi åka hem från BB och det känns så skönt att få börja livet som föräldrar på hemmaplan. Det tog någon dag innan vi hittade ett namn som vi tyckte passade honom. Men tillslut blev det Lucas och det är verkligen en liten Lucas som tittar tillbaka på en.

Säg hej till Lucas Lars Eriksson


Goodmorning sunshine

2013-07-08 | 05:50:37


Det här med dygnsrytm har ju tappat all sin tidigare betydelse. Får man sova två timmar i sträck så får man vara nöjd med det, oavsett vilken tid på dygnet det är. Men vad gör det sen när en liten somnar i ens knä? Ingenting faktiskt.


Välkommen lillprinsen

2013-07-07 | 08:47:00


I fredags kväll klockan 17:50 tittade en liten skrutt ut i världen. En liten prins. Helt underbart söt och väl värd denna väntan. 3 dagar över tiden känns så lite nu när han äntligen är här. Vi håller på för fullt med att lära känna varandra och här på BB blir vi ompysslade och bortskämda. Nu har livet som mamma börjat. Helt galet underbart.


besök

2013-07-03 | 16:10:55


Idag har Ida varit här och hållt mig sällskap en stund. Lite gos med djuren, fika i solen, promenad i skogen och allmänt tjejsnack får tiden att gå snabbare. Mycket trevligt!
 
 

lillskruttens första skor

2013-07-02 | 16:26:29


Häromdagen fick lillskrutten sina första skor av sin moster (en av dom). Ett par blåa och så himla söta! Blått är ju även min favoritfärg så blev helt kär i dom! Sen är det något speciellt med skor och strumpor till bebisar. Känns så sjukt att det är en liten människa som faktiskt har den storleken. Mini-fötterna. 
 
 

(o)välkommen vecka 41

2013-07-02 | 11:23:12


Barnet: 
Förlossningen kan sätta igång när som helst nu, allt är klart. En fullgången graviditet är bäst för både dig och barnet men ibland tar det lite längre tid så håll ut, snart kommer ni möta ert barn för första gången!
 
Det är inte ovanligt att man passerar sitt förlossningsdatum och inget att oroa sig för. Det kan dock vara skönt att veta att hela 90% av alla gravida som har passerat vecka 39+6 har fött sitt barn innan vecka 41+6 (graviditetesvecka 42) är över.
 
Egna tankar om förgående vecka:
Av någon konstig anledning trodde jag att lillskrutten skulle vara hos oss just nu, utanför magen. Optimist javisst! Men det visar sig ju tydligt att den redan fått envisheten från sin mamma. Fint folk kommer ju sent och idag går vi in på första dagen på övertid. 
 
Har jag inget att göra så hittar jag på något. Vad som helst. Blir jag sittandes för länge så tryter tålamodet, jag är betydligt mer lättretlig nu än vad jag varit under hela graviditeten. Stör mig på småsaker och är allmänt uttråkad. Så att ha något att göra underlättar en hel del för både mig och min kära fästman som får stå ut med mig.
 
Sömnen kan jag glömma. Det går inte att ligga bekvämt och att springa på toa 4-5gånger på nätterna gör ju inte saken bättre heller.
 
Jag promenerar minst tre gånger om dagen och märker av sammandragningar allt mer ofta just då också. Men det betyder ju inte att något är på gång heller. I övrigt har jag inga tecken på att det skulle vara dags snart. Varje dag frågar jag lillskrutten "är det idag vi kommer få träffa dig?". Men den lilla busungen svarar med sin tystnad. Så jag har tolkat det som ett nej. 
 
Återkommande kommentar från omgivningen:
Har du några känningar?
 
 

Fika hos syster

2013-07-01 | 18:55:30


Rastlös själ som man är så bakade vi lite chokladmuffins idag och åkte sedan hem till syster i hallstahammar för gofika i solen och var allmänt sociala. Charlie fick såklart följa med också. Jag behöver hitta på saker hela tiden för att inte sitta och bara "vänta" på att något ska hända. Då blir jag tokig. 
 
 
 
 

100% färdigbakad lillskrutt

2013-07-01 | 12:37:14


Idag är dagen som vi gått och väntat på i 280 dagar. Beräknat förlossningsdatum för lillskrutten. Men inte verkar lillskrutten bry sig om det utan det kommer nog gå både en, fyra eller nio dagar till innan vi får träffa den som boxas i magen. Bara lillskrutten vet när den är redo att hälsa på oss.
 
Personligen så föredrar jag talesättet "ju förr desto bättre", men det är jag det. Sen finns ju det där talesättet "den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge" och har vi väntat såhär länge så kan vi väl lika gärna vänta några dagar till. Eller? 
 
Däremot är jag sjukt raslös och uttråkad så har ni några tips på vad man kan göra för att få dagarna att gå lite fortare så tar jag tacksamt emot dom! Gärna lite fysiska aktiviteter som innebär att man rör på sig. Att ligga och vila, läsa en bok eller ta ett bad funkar inte på mig. 
 
 







bloglovin