Ta hand om mig

Jag blir verkligen en mes när jag är sjuk. Mamma tog alltid hand om oss när vi var små och blev sjuka. Kan bero på att jag var sjuk nästan hela tiden under mina första år. Men det där ompysslandet sitter kvar. Alltid gjorde hon varm choklad, té, stoppade om oss och strykte handen på pannan medans man låg i hennes knä. Nu bor jag 37 mil ifrån min mamma. Men fortfarande har jag någon som tar hand om mig. Emanuel kom hit igår med brustabletter med c-vitamin, apelsiner, äppeljuice och så självklart dillchips. Sen kom han även över med den ultimata medicinen. Mika och Bonaparté. Det är omöjligt att inte må bra när dom två är i närheten. :) Jag vill bli frisk så jag kan följa med och gå ut och gå med dom och leka med dom. Underbara hundar.


Foto: Jag