Fotograf Missjeni - Fotograf, fru och mamma

I snart tre år har våra liv berikats av en liten fyrbent hund, som älskar alla. Människor som djur. Som älskar snön och är tokig i dentastix. Som är nöjd bara han får vara med. Det spelar ingen roll om vi myser i soffan eller springer ute i skogen. Han är nöjd bara vi är tillsammans. Som välkomnade Lucas direkt till familjen och blev bästa kompisar. Som lyssnar till namnet Charlie och älskar att jaga bollar, pinnar, eller varför inte snöflingor.

 

Igår kväll blev han biten av en annan hund, en hund som var lös. Jag har sett många lösa hundar och har alltid blivit lite orolig över det. Det finns en anledning till att hundarna ska vara kopplade. Det finns en anledning till att koppel överhuvudtaget finns. För att undvika såna här saker. Så istället för att krypa ner i sängen hela familjen så fick jag, min storasyster och Charlie spendera fyra timmar på djursjukhuset i strömsholm. För något som hade kunnat undvikas bara ägaren till den andra hunden hade haft koppel på. Hör ni hur enkelt det låter. Så enkelt är det faktiskt.

 

Charlie hade änglavakt. Han fick två bett i vänstra bakbenet, men inget djupare sår som behövde sys och inget var brutet. Tack vare att sambon fick upp honom i famnen i tid. Jag vill inte ens tänka tanken på vad som hade hänt om han inte hade fått upp Charlie. Hemska tanke. Jag är glad att det gick så bra. Att han "bara" haltar lite. Han kommer bli helt återställd. Och jag hoppas att han inte får några psykiska men efter detta.

 

Men det hade inte behövt hända alls. Det är det som gör mig så ledsen. Att någon valde att ha sin hund lös utan att tänka på konsekvenserna gör mig ledsen. Jag tror att ägaren har fått sig en tankeställare. Men det finns så många fler som har sina hundar lösa. Man läser om så många attacker hela tiden. Och många har inte samma tur som Charlie hade. Så himla onödigt. Så snälla. Koppla din hund när du är ute och går.