ett litet intresse
Jag har huvudvärk, kallsvettas till och från och känner mig en aning nere.
Det är rätt svårt att beskriva känslan man får när någon man bryr sig så mycket om inte orkar prata med en eller ens visar ett intresse till att ses.
Jag tror det är huvudvärken som överdriver det hela. Men det är jobbigt att behöva höra: "vi får se" in i det sista för att sedan upptäcka att ännu en natt har gått och jag vaknar fortfarande upp ensam.
Jag vill nog helst veta vad som är värt. Det gör helt enkelt för ont att gråta.
Det finns ingenting jag inte gillar hos dig,
känner du samma sak om mig?
